Á. Berta (Hrsg.): Wolgatatarische Dialektstudien: Textkritische Neuausgabe der Originalsammlung von G. Bálint, 1875–76.
Gábor Bálint: Die tatarische Texte der Sammlung
7.9 jöröj; kajéapinda éümdld kük ut bulib jöröj; kajéapinda tegeläj ber-ber törlö kürenä. Kis könö kajéapinda uéakta ut bötönnäj süngdé, tönnä kinät uéakta dörläb ut jana baslij, minida ubir dejlär. Sunda torob miläi apaéinin éatin ajirsan, t ubirli keienen boto ajirila dej, jä uéakka imán äjteb toz sibsän, ubirli keéenen bitenä éabirib kutir éipa dej. Ubir tapi kesene-dä bik boza dej; ul bigeräk siuni bozob eéertd-dd dej sunnan kese-dä bozola dej. 1867 jilda ber tatar auilhida kese üläte buldi; sunda-da kesene ubir üterä ikän, ani ber ю tatar üze kürgän, id bilaj dib söjläste: »Beznen öjgä iilärgä rät jitkdé, rnina mulla tönnä ber-dä joklarpa kusmadi; min bik ozak joklamij jattim; jarti tön jitäräk, bik joklasim kilä bailadi; alaj-da niéek kiräk, alaj éidadim. Äzeräk jatkaé, bu beznen öjgä isekne aémijéi kileb kerde sara kük ut. ч Öjgä kergdé, ul bik ozon bulib suzildi; ber basi isek katinda éildktdge siuda buldi, ber basi jamapatlarnin auizinda. Bu berän berän kilä torpaé, éirat jitte mina-da, min belgán tinete imannar äjteb, biresmäskä kelej basladim; buike kuli ab minem auizimni ajira basladi; annari bik ozak azabtolana torpan, ätäs kiékirdi; ätäs kiékiriu belän tege jukka éikti. Irtägesen min bik irtä ujandim, tik tora almadim; köéöm ber-dä juk eje, annari telsez buldim, tapi auizim bik jirilib kutirlapan 'je; jamapatlar ujanpaé, bar-da ciläktäge siupa siu eédrgd baralar, min köékd alarpa éakli éilak jars nina ürmäläb barib, éilákne audarib siuin tiiktem. Sunnan $ия auilda ülät bette, minem jamapatlar-da terelde. Mend (mina) bu auiznin kilijiui sunda buldi« dib äjteb beterde tatar. Ul tatamin auizi kilijinuk kilij eje. Tapi bula sajtan, pärej, jen, tik bilar bari-da ber törlö M tisal tin, üzläre ber, esläre-genä iizgä: jen kese eéend kerä, pärej jil könnö öjörmä belän tuzan ecendä jöröj, sajtan gel kesegä usallik itä, kesene azdira. 80