Á. Berta (Hrsg.): Wolgatatarische Dialektstudien: Textkritische Neuausgabe der Originalsammlung von G. Bálint, 1875–76.
Gábor Bálint: Die tatarische Texte der Sammlung
46 maiipajpa tösöb maiipajni k'zartib betergdn, kizili die bu-sa (älegd dakli) betmej tora die, ul ordok-bas ordok bapiti jitkäd, kirdk bula torpan die, auapizpa iteb biregez* dide dej. Tege pärejlär dipib kitkännär-dä dej mini öjönä jibärergä » kinds itä baslapannar dej: »Bu bezddn dd ködlö buldi* dib bik kurkalar dej. Bajtak torpad, paréj jegete kereb äjtte dej: »Bezddn kitdrgd küb akda sorasin-mi?* dide dej. Tege äjtte dej: »Öd uris kabi tänkäne kiitäreb iiz öjömd iteb birsägez kitärem* dide dej. Pärejlär kündeldr dej. Bu jeget, »Q annari öd pärcj jegete kittelär dej öc uris kabi kömös tänkä kütäreb bu jegetnen öjönd. Bajtak barpad, ocoradi dej bilarpa bakit• tirma, jeget ber pärejgä ani-da kütärtte dej. Tapi äzeräk barpad, odoradi dej kömös tirma, annari ocoradi dej altin tirma; jeget bilarin-da kiittdrttc dej. Bilar и jegetnen öjönä kajtib jitteldr dej. Jeget pärejlären isek aldinda kaldirib üze öjgä kerde-dä dej anasina äjtte dej: »Anej, bez kergändä sin idän sebereb jörgän bul, min sina »»änejjkunaklarpa as peser!** direm, sin »»nej peserejem ?* < dib sora; min »»kaija it bulsa, kai ja peser«« direm, sin »»inde so bari ber-genä sujpan pärejebez kalpan eje, jaksi tapi öc sujpimnik buldi** digenf* dib djteb iize kunakiarin dakirirpa dipib kitte dej. Kunaklar kergän-dä anasi idän sebereb jöröj dej. Uli äjtte dej: »kaja dnej, kunaklarpa as peseräse eje« dide dej. Anasi äjtte dej: »idim, nej peserejem suti?* dide r dej. Uli äjtte dej: »kaljait bulsa, kai ja peser a nej /« dide dej. Anasi äjtte dej: »Inde ber-genä sujpan paréj kaldi, anisi betkäd, mina bu pärejlärne sujarbiz• dib kunaklarina taba kürsät te dej. Pärejlär mini esetkäc, kajsi isektän, kajsi tdräzä iuatib cipib kittelär dej; sul jeget bajib kaldi dej. 3 0 Bajipac, j trtni jirtte äjbät iteb jitkerde dej; katin aldidej. Jttlda tapkan tirmalarinnan akda suktirdi dej altininnan altin tänkä, komösennän kömös tänkä, bakirinnan bakir akda. Sul auilda inde sul jeget tän baj kese-dä juk dej. 60