Fekete Nagy, Antonius – Makkai, Ladislaus: Documenta historiam Valachorum in Hungaria illustrantia, usque ad annum 1400 p. Christum. (Budapest, 1941. Études sur l'Europe Centre-Orientale. 29.)

29 janvier 1322 Le roi Charles I e r confirme les droits de possession du monas­tére de Kerc in istis monasterii villis seu possessionibus scilicet in Kerch, in Cruz, in Messendorf, in villa Nicholai, in villa Abba­iis, in Monté Sancti Michaelis, in Feldwar, in Colonia, in Honra­bah 1 et in Kerch Olacorum. Dátum per manus discreti viri magistri Johannis, prepositi ecclesíe Albensis, aule nostre vicecancellarii et archidiaconi de Krassófö (1247), Kőszeg, Mezősomlyó (1270), Almás, Apáca, Árkikunfalu, Asz­szonylaka, Asszúágy (1323), Bácstövisse, Bikkesd, Bódogas6zonyfalva, Bodzás, Császártető, Csecstelke, Egerszeg, Egres (1319), Ermény (1323), Farkad, Fe­héregyház, Filestó, Fotelek, Gyertyános, Herczeg, Jenő, Karalyos (1323), Ke­resszeg (1270), Keresztes (1323), Kígyós, Kövespataka, Ménes, Nyék, Remete (1323), Székáspataka, Szentandrás, Szentgyörgy (1319), Szépteleke, Szerda­hely, Szőllős, Szurdok (1324), Tejesd (1256), Teremfő, Terzs, Vadad (1332), Váradja, Varasd (1323), Vízvár. Noms d'origine slave ou incertaine: Haram, Baj (1333), Bajola, Básta, Berkesz, Bokoránd (1323), Breznice, Csatár, Csécs (1323), Csernolc, Csortó, Dent (1322), Diakolc, Doman, Dragodol (1324), Gatály, Gegőcz, Gerebencz, Golonya, Guden, Gyalmár (1323), Györög, Halimba, Hám, Harosnok, Jabol­nok, Jám (1335), Jánk (1335), Jári, Kakarét, Karassó, Kutrecz, Lyubor, Ma­tyáz, Morczin, Nendrás, Nóvák, Patak, Omor, Perede (1323), Perliszke, Pö­szér, Radomlya, Ravna, Surány, Szlavotinc, Szokolár, Szörény (1323), Tegen, Vaja (1277), Vlasolc, Zacho, Zagorján. Noms de villages (kénéziaux) dérivés de noms de personnes: Barlafalva, Bedrefalva, Bodurfalva (1323), Brankfalva, Drasánfalva, Farkasfalva, Files­kenézfalva, Gergelyfalva, Gyurfalva, Halmágykenézháza, Jánoskenézfalva, Kecsakenézfalva, Kragujfalva, Lászlóháza (1334). Lőrincfalva, Majosfalva, Márkteleke, Miklósfalva, Nekcsefalva, Parázfalva (1332 avec églíse catho­lique romaine!), Prekolfalva, Pribífiamiklósfalva, Rachkfalva, Radafalva, Stepkfalva, Supafalva, Szaniszlókenézfalva, Sztankfalva, Talyánfalva, Zajdrug­háza. (Pour les étymologies cf. l'Index des noms lieux.) 1 Kerch: Kerc, au coin Nord-Ouest du com. de Fogaras, cf. No. 3.; Cruz (Szászkeresztur, Kreuz, en roumain Cheur{): com. de Nagyküküllő, au Sud-Est de Segesvár—Sighi§oara; Villa Nicolai, Miklóstelke, Klosdorf, Miclo$a: com. de Nagyküküllő, á l'Est de Segesvár; Villa Abbatis (Apátfalva, Abtsdorf, Apo­rul): com. de Nagyküküllő, au Nord-Ouest de Szentágota; Mons Sancti Michae­lis (Kisdisznód, Michelsberg, Cisnádie), com.de Szeben, au Sud de Szeben (cf. No. 3.); Feldwar (Földvár—Feldior): com. de Fogaras, á l'Est de Kerc (cf. No. 3.); Colonia (Kolun, Colun): com. de Fogaras, au Sud-Ouest de Kerc; Hon• rabach (Glimboka, Hühnerbach, Glámboaca): com. de Szeben, á l'Ouest de Kerc. 2 Kerch Olacorum: (Oláhújfalu—Noul Román) se trouve au com. de Foga­ras, prés de Kerc oü la présence des Roumains est démontrable á partir du début du XIII e siécle. C'est la premiére colonie fixe des Roumains que nous

Next

/
Oldalképek
Tartalom