Heves megyei aprónyomtatványok 21/O

Nederbörden är inte jämnt fördelad, det mesta regnet faller i landets västra del vid Alpernas fot, minsta neder­börden har åter de östra trakterna, det s.k. Stora Låg­landet. I betraktande av att Ungern ligger i vägen för de stora luftströmmarna från väst till öst resp. norr till söder, måste man ibland vara beredd på plötsliga, oväntade väderleksförändringar. Mitt i landet ligger en av turisttrafikens största dragnings­krafter, Balaton, Centraleuropas största sjö, med en medeltemperatur på sommaren mellan 22—26 °C. 2000 års badkultur Romarna var de första som byggde bad på det område där Ungern nu ligger. Cesar Neros styvson Tiberius Nero erövrade Pannonien, och därmed började den första romerska kolonisationen på det område där Budapest nu ligger. Romarna upptäckte snart de varma källorna nedanför bergen vid Donaus strand, och så började Italiens luxuösa badkult blomstra i Pannoniens residensstad Aquincum (som idag ligger i Budapests norra del på Donaus västra strand). Hittills har man grävt fram 11 bad i Aquincum, dels militära dels civila allmänna bad. I de rika borgarnas hus har man funnit praktfullt inredda badrum. Under folkvandringen blev staden och baden nästan fullständigt förstörda. År 896 när ungrarna intog sitt nuvarande hemland för­lädes bosättningen i närheten av de varma källorna i dagens Budapest. Medeltiden lade större vikt vid den själsliga renheten än kroppens, men efter en tids tillbakagång började baden åter blomstra. Johannitriddarna byggde 1178 först ett kurbad på den plats där Császár- och Lukács- baden nu ligger, och några år senare det andra vid Gellértbergets fot. På Margaretaöns norra del sprang svavelhaltiga källor fram, här byggdes i mitten av 1200-talet en vårdanstalt för spetälska (leprosorium). De ungerska baden blev internationellt kända under kung Zsigmonds tid, när Buda var det tysk-romerska kejsardömets huvudstad. 1432 gav Bertrandon de la

Next

/
Oldalképek
Tartalom